Framme

Då var man framme! Resan gick som en dans trots 50 kilo packning, jag behövde bara skämmas några få gånger då jag snubblade på bagaget. Men det var det värt för oj så fantastiskt det är att vara tillbaka. Gårdagen innehöll blandade känslor, det var sorgligt att lämna familj och vänner men samtidigt så roligt att ge sig ut på lite äventyr. Stackars tjejen som satt bredvid mig på planet, hon måste trott att det var något ordentligt fel med mig eftersom jag ena stunden fnissade och andra stunden grät lite.

Men i det stora hela känns det jättebra. Tom hade en överraskning som han absolut inte ville avslöja trots olika mutor, jag skulle alltså få se det med egna ögon när jag kom hit. Han har fixat i ordning badrummet (som redan var jättefint innan) så nu är det 5-stjärningt där inne. Så blev man ju ytterligare lite känslig p.g.a. det.

Snart ska jag ju på arbetsintervju på IKEA. Förhoppningsvis gör jag inte bort mig med att säga "ursäkta, vad sa du nu?" varannan mening. Jag har i alla fall fått en lektion i hur man åker buss här i Norge (och komma dit man ska), trodde jag kunde det som rinnade vatten men icke. Har dock lite framförhållning (ja mamma, det är faktiskt möjligt) så det finns tid för misstag, till exempel sätta sig på en buss som går i fel riktning.

Tydligen så går det inte att kommentera inläggen men jag ska försöka fixa det snarast!

Räknar med att detta kommer att ske idag.