Sjukstuga

Jag är varm, snorig och matt. Håret ser ut som en dammtuss och näsan är röd. Jag har fått det som kallas för förkylning. Man skulle kunna tro att skavsår under näsan och svängande kroppstempraturer är det värsta, men det är det inte. Utan det är tristessen. Det är ju så tråkigt att vara sjuk. Inte ens Kissies blogg kan roa mig längre..

Man skulle ju kunna göra lite nytta när man ändå är hemma tycker man. Tjena. Att göra en kopp te är tydligen för krävande, jag får yrsel och börjar gråta. Därför kan jag bara ligga still och vänta tills det går över. Nu blir det nog till att sätta tänderna i 7 timmar Törnfåglarna, det slår aldrig fel.

Trist kväll för oss rödgröna väljare

Efter att vännerna återvände till Sverige har jag och Tom ägnat åt oss en hälsodag. För att få en kick-start tog vi en promenad på 20 minuter, sen kände vi att det var dags för en paus. Tur att Toms föräldrar bor 50 meter bort och tur att dem alltid har glass i frysen. Dem känner oss och har därför alltid en glassladdad frys.

Efter att ha hetsätit en varsin glass gick vi hem och la oss utmattade på soffan. Hungern kröp sig på, vad gör man? Jo man beställer pizza. Hemkörd givetvis. Sen har vi kollat på Family Guy och ätit Marabou. Toppar kvällen med lite valvaka men är lite ledsen över att dem rödgröna inte vann.

Skåne och Blekine gillar tydligen Sverigedemokraterna enligt SVTs mätare. Ingen nyhet i och för sig. Det är dumt att dra alla över en kam men hur kul är det med skåningar? Gräv bort Skåne eller skeppa över Sverigedemokraterna till Danmark.

Sverige backar regält i utvecklingen nu när SD kommer in i riksdagen. Så otroligt, otroligt synd..

Valvaka

Skönsång

Födelsedagsbarnet ligget halvdöd på soffan. Jag petar på honom men inget händer. Hade jag kunnat hade jag burit in honom till sovrummet likt en brandman som räddar kvinnor i nöden. Tyvärr så hade jag antagligen tappat honom ner i glasbordet och det hade ju varit tråkigt.

I morgon blir det till att fira Tom med vännerna, efter jobbet det vill säga. På söndag firas han av familjen. 3 dagars fest och han fyller inte ens nolla. 28 rättare sagt. Somliga har det bra. I och med detta har jag just bakat muffins med Daim i. Så nu är det inte bara Daim i muffinsarna utan även på golvet så man måste slita loss benet om man råkar fastna med någon fot.

Här i västlandet (är folk lite speciella) firas man tydligen inte på morgonen. Så i morse fick Tom vara med om det. Vet inte om det blev så jättebra. Det är ju en helt annan grej om man sjunger ensam, vilket jag aldrig har gjort förut. Också måste man ta en massa viktiga beslut såsom:
"Ska jag gå in för det här seriöst eller ska jag bara ta det som det kommer?"

Det slutar ju alltid med att jag är seriös och vill att det ska låta jättebra. Men det låter som när man drar fingrarna på en griffeltavla. Jag måste avbryta mig själv under sången för att slå stämmgaffeln mot valfri hård yta eftersom jag tappat bort tonen. Sen kan jag fortsätta. Jag sjöng bara första versen denna gång. Nästa år tänker jag mumla igenom hela födelsedagssången och även dränka kraxet i det exotiska ljudet av en ukulele.

Hej bloggen!

Idag har jag inte varit på kändisfest. Jag har inte heller hämtat ut gåvor från olika företag på posten. Inte i brevlådan heller för den delen. Jag har inte heller varit och blekt tänderna eller skrivit autografer.

(Inte heller berättat för min sambo att jag råkat spilla blekning på badrumsmattan som nu skiftar i orange)

Men jag deppar inte för det eftersom det är ytterligare en fantastisk dag i Bergen. Solen skiner, tempraturen är hög och gummistövlarna är inlåsta på vinden samt att nyckeln är slängd.

Idag har jag istället röstat för första gången i mitt liv. Miljöpartiet blev det. Jag vet inte riktigt varför. Kan vara att det blev så eftersom jag hatar att åka bil och älskar att åka kollektivt. Jag använder även vatten sparsamt och skäller på dem som inte källsorterar. Eller så blev det så för att det känns moraliskt rätt. Är man inte miljövän så kan man ju i allafall låtsas att man är det.

Hejja Miljöpartiet.

Ablisa

Fenomenet från England. Detta är bättre än scones och Earl Grey och dem slår Spice Girls med hästlängder. Nya popgruppen Ablisa.

Sopdrama

I morse vaknade jag i vanlig ordning av tjutet från sopbilen. Eller det är inget tjut som ljuder utan dem har snarare kopplat upp sirener mot ett PA-system. Fönstrena är stängda, väggarna isolerade, ändå blir man hörselskadad. Hursomhelst. Det var dödsviktigt att soporna skulle tömmas idag eftersom vi glömde det förra veckan. Jag körde armbågen i revbenen på Tom och utbrast "Soporna??!?". "#%!&¤!!!!!" fick jag som svar. Soporna måste ju som bekant ställas ut på gatan, annars töms dem inte och för att undvika ett sopberg kunde soporna absolut inte ignoreras denna gång.

Jag var nyvaken och dum och erbjöd mig därför att gå ut och lösa problemet. Tiden var knapp och jag kände stressen. När som helst kunde sopgubbarna vara klara och lämna platsen. Likt en actionhjälte (Mel Gibson) påväg att kapa av rätt sladd för att undvika att en explotion kastade jag mig upp ur sängen för att rädda min sambo ur en sop-knipa. Jag var i allafall lika snygg i håret som Mel Gibson var 1982. Jag knöt en ordentlig knut om min knallrosa morgonrock och drog på mig mina nitstövlar. Hade dem stora modebloggarna sett mig hade dem satt sina goodiebags i halsen och dött. Vi skonar dem från det denna gång.

Stackars sopgubbar. Ut ur dörren kommer en hissig svensk i en obegripligt outfit. Likt Superman greppade jag soptunnan och nästan lyfte den upp för trapporna och kastade den framför ögonen på sopgubbarna. Dem var två stycken, en äldre och en yngre. Den äldre skrattade och den yngre såg sur ut. Min soptunna var den sista dem tömde innan dem åkte vidare. Lyckligt slut på en skrämmande historia.

Helgen med syster yster var fantastisk. På lördagen gick vi runt i flera timmar och på kvällen hade vi en liten middag med grannen Clara. Tom erkänner i efterhand att han trodde att han var i paradiset. I själva verket hade han 3 svenska damer i sitt vardagsrum.

Måste även tillägga att jag utan avsikt väckte Jessica på lördagsmorgonen när jag helt oskyldigt satte mig i soffan för att avnjuta bottenskrapet från fredagens godis. Omedvetet väckte jag henne endast genom smaskning. Hon blev inte så imponerad, förstår inte varför.



Jessica höll en fotokurs uppe på Fløyen för oss blåbär. Gick fint. Är numera expert.



Mina puddingar 300-nånting meter över havet. Släng dig i väggen Mount Everest.

Ut på tur, aldrig sur!