Polarkyla och vedbrist

Hej kära läsare, alla fyra stycken! Måste ju klämma in ett inlägg innan november är slut. Ni kanske undrar var jag har haft för mig och varför bloggen ignorerats? Jag har helt enkelt varit för lat.

Det blir svårt att summera de snart två månaderna som gått så jag skiter i det. Förutom att jag har fantastiska finbesök av mina föräldrar med sina respektive. Kom snart tillbaka! Men först ska jag till Sverige och ladda inför en ny vargavinter = äta det fetaste jag hittar på julbordet och därmed klara vintern bättre än en isbjörn.

Vi har än sålänge blivit skonade från den här snöstormen som flitigt terroriserar hemlandet. Vi har däremot haft fler soltimmar de senaste 2 veckorna än vad vi hade under de 3 sommarmånaderna. Det är helt fantastiskt, men detta medför extrem kyla.

Så efter dagar, som känts som decenier, av tjat har vi idag äntligen införskaffat oss ett element. Jag har aldrig någonsin glädjt mig åt den pryl som brukar vara husets fulaste tillbehör förrut. Halleluja. Dessutom har vi och övriga befolkningen gått lös på vedinköp så nu börjar det ta slut på åters skörd.
På nyheterna berättade dem om en tant som hade ringt till en skogshuggare och gråtit för att veden tar slut i butikerna innan hon ens har hunnit veckla ut sin rullator och kommit ut ur trapphuset. Stackars tant tänkte både skogshuggaren och jag, så han skulle köra ut ett lass till henne på lördag.

Och Tom, här har du vad jag önskar mig i julklapp: