Lusekofta!!

"Man må alltid kneppe knappene" fick jag lära mig idag. Annars kan folk tro att man är en idiot. Men se så fina lusekoftor vi fick vårdnaden av idag av Toms föräldrar. Vi fick även en med renar på.

Polarkyla och vedbrist

Hej kära läsare, alla fyra stycken! Måste ju klämma in ett inlägg innan november är slut. Ni kanske undrar var jag har haft för mig och varför bloggen ignorerats? Jag har helt enkelt varit för lat.

Det blir svårt att summera de snart två månaderna som gått så jag skiter i det. Förutom att jag har fantastiska finbesök av mina föräldrar med sina respektive. Kom snart tillbaka! Men först ska jag till Sverige och ladda inför en ny vargavinter = äta det fetaste jag hittar på julbordet och därmed klara vintern bättre än en isbjörn.

Vi har än sålänge blivit skonade från den här snöstormen som flitigt terroriserar hemlandet. Vi har däremot haft fler soltimmar de senaste 2 veckorna än vad vi hade under de 3 sommarmånaderna. Det är helt fantastiskt, men detta medför extrem kyla.

Så efter dagar, som känts som decenier, av tjat har vi idag äntligen införskaffat oss ett element. Jag har aldrig någonsin glädjt mig åt den pryl som brukar vara husets fulaste tillbehör förrut. Halleluja. Dessutom har vi och övriga befolkningen gått lös på vedinköp så nu börjar det ta slut på åters skörd.
På nyheterna berättade dem om en tant som hade ringt till en skogshuggare och gråtit för att veden tar slut i butikerna innan hon ens har hunnit veckla ut sin rullator och kommit ut ur trapphuset. Stackars tant tänkte både skogshuggaren och jag, så han skulle köra ut ett lass till henne på lördag.

Och Tom, här har du vad jag önskar mig i julklapp:

Veckan (än så länge)

Bloggar jag inte så får jag en sur sambo efter mig. Så jag får väl göra det då. Idag är jag ledig och solen skiner. Livet är perfekt. Jag ser endast en molntuss på himmlen. När jag har bloggat färdigt ska jag ut och vifta bort den.

Veckan har gått snabbt. I måndags bakade vi bullar i bullens ära. Kul att kanelbullen har fått en alldeless egen dag men det är ju mindre kul för figuren. Bakar man 40 bullar så får man fira Kanelbullens dag i 3 veckor vare sig man vill eller inte.

I tisdags hände inget speciellt. Förutom att det var dagen efter Kanelbullens dag.

I onsdags fyllde mammas Magnus år också. Minns inte exakt hur gammal han blev men jag tror det var 30 år han fyllde. Så grattis igen om du läser detta.

Igår, torsdag, gick jag upp kl. 06.05 för att stå redo på jobbet kl. 08.00. Därför minns jag inte så mycket av gårdagen eftersom jag resten av dagen var halvvaken. Skitbra om man jobbar med service. Var tvungen att tänka en halv minut innan kunden fick svar på sin fråga och då hade kunden redan gått därifrån. Somnade i fosterställning på soffan klockan tjugoett dregglandes på Tom.

Fredagarna har numera ytterligare en höjdpunkt. Förutom att hela fredagen i sig är en höjdpunkt så är världens näst bästa norrman tillbaka: Fredrik Skavlan. Han är inte så jättepoppis här eftersom han tydligen har varit i tv-rutan längre än Claes Elfsberg. Här var han het för typ 10 år sedan. Jag läste igår i norska VG att snittåldern på dem som kollar på Skavlan är 55 år. I och för sig så hade alla program som var med i artikeln en snittålder över 50 år. Kungarna av Tylösand var inte med på den listan.


Förresten så finns det fredagsmys här i Norge också, men då heter det givetvis fredagskos:

It's alive!

Sjukstuga

Jag är varm, snorig och matt. Håret ser ut som en dammtuss och näsan är röd. Jag har fått det som kallas för förkylning. Man skulle kunna tro att skavsår under näsan och svängande kroppstempraturer är det värsta, men det är det inte. Utan det är tristessen. Det är ju så tråkigt att vara sjuk. Inte ens Kissies blogg kan roa mig längre..

Man skulle ju kunna göra lite nytta när man ändå är hemma tycker man. Tjena. Att göra en kopp te är tydligen för krävande, jag får yrsel och börjar gråta. Därför kan jag bara ligga still och vänta tills det går över. Nu blir det nog till att sätta tänderna i 7 timmar Törnfåglarna, det slår aldrig fel.

Trist kväll för oss rödgröna väljare

Efter att vännerna återvände till Sverige har jag och Tom ägnat åt oss en hälsodag. För att få en kick-start tog vi en promenad på 20 minuter, sen kände vi att det var dags för en paus. Tur att Toms föräldrar bor 50 meter bort och tur att dem alltid har glass i frysen. Dem känner oss och har därför alltid en glassladdad frys.

Efter att ha hetsätit en varsin glass gick vi hem och la oss utmattade på soffan. Hungern kröp sig på, vad gör man? Jo man beställer pizza. Hemkörd givetvis. Sen har vi kollat på Family Guy och ätit Marabou. Toppar kvällen med lite valvaka men är lite ledsen över att dem rödgröna inte vann.

Skåne och Blekine gillar tydligen Sverigedemokraterna enligt SVTs mätare. Ingen nyhet i och för sig. Det är dumt att dra alla över en kam men hur kul är det med skåningar? Gräv bort Skåne eller skeppa över Sverigedemokraterna till Danmark.

Sverige backar regält i utvecklingen nu när SD kommer in i riksdagen. Så otroligt, otroligt synd..

Valvaka

Skönsång

Födelsedagsbarnet ligget halvdöd på soffan. Jag petar på honom men inget händer. Hade jag kunnat hade jag burit in honom till sovrummet likt en brandman som räddar kvinnor i nöden. Tyvärr så hade jag antagligen tappat honom ner i glasbordet och det hade ju varit tråkigt.

I morgon blir det till att fira Tom med vännerna, efter jobbet det vill säga. På söndag firas han av familjen. 3 dagars fest och han fyller inte ens nolla. 28 rättare sagt. Somliga har det bra. I och med detta har jag just bakat muffins med Daim i. Så nu är det inte bara Daim i muffinsarna utan även på golvet så man måste slita loss benet om man råkar fastna med någon fot.

Här i västlandet (är folk lite speciella) firas man tydligen inte på morgonen. Så i morse fick Tom vara med om det. Vet inte om det blev så jättebra. Det är ju en helt annan grej om man sjunger ensam, vilket jag aldrig har gjort förut. Också måste man ta en massa viktiga beslut såsom:
"Ska jag gå in för det här seriöst eller ska jag bara ta det som det kommer?"

Det slutar ju alltid med att jag är seriös och vill att det ska låta jättebra. Men det låter som när man drar fingrarna på en griffeltavla. Jag måste avbryta mig själv under sången för att slå stämmgaffeln mot valfri hård yta eftersom jag tappat bort tonen. Sen kan jag fortsätta. Jag sjöng bara första versen denna gång. Nästa år tänker jag mumla igenom hela födelsedagssången och även dränka kraxet i det exotiska ljudet av en ukulele.

Hej bloggen!

Idag har jag inte varit på kändisfest. Jag har inte heller hämtat ut gåvor från olika företag på posten. Inte i brevlådan heller för den delen. Jag har inte heller varit och blekt tänderna eller skrivit autografer.

(Inte heller berättat för min sambo att jag råkat spilla blekning på badrumsmattan som nu skiftar i orange)

Men jag deppar inte för det eftersom det är ytterligare en fantastisk dag i Bergen. Solen skiner, tempraturen är hög och gummistövlarna är inlåsta på vinden samt att nyckeln är slängd.

Idag har jag istället röstat för första gången i mitt liv. Miljöpartiet blev det. Jag vet inte riktigt varför. Kan vara att det blev så eftersom jag hatar att åka bil och älskar att åka kollektivt. Jag använder även vatten sparsamt och skäller på dem som inte källsorterar. Eller så blev det så för att det känns moraliskt rätt. Är man inte miljövän så kan man ju i allafall låtsas att man är det.

Hejja Miljöpartiet.

Ablisa

Fenomenet från England. Detta är bättre än scones och Earl Grey och dem slår Spice Girls med hästlängder. Nya popgruppen Ablisa.

Sopdrama

I morse vaknade jag i vanlig ordning av tjutet från sopbilen. Eller det är inget tjut som ljuder utan dem har snarare kopplat upp sirener mot ett PA-system. Fönstrena är stängda, väggarna isolerade, ändå blir man hörselskadad. Hursomhelst. Det var dödsviktigt att soporna skulle tömmas idag eftersom vi glömde det förra veckan. Jag körde armbågen i revbenen på Tom och utbrast "Soporna??!?". "#%!&¤!!!!!" fick jag som svar. Soporna måste ju som bekant ställas ut på gatan, annars töms dem inte och för att undvika ett sopberg kunde soporna absolut inte ignoreras denna gång.

Jag var nyvaken och dum och erbjöd mig därför att gå ut och lösa problemet. Tiden var knapp och jag kände stressen. När som helst kunde sopgubbarna vara klara och lämna platsen. Likt en actionhjälte (Mel Gibson) påväg att kapa av rätt sladd för att undvika att en explotion kastade jag mig upp ur sängen för att rädda min sambo ur en sop-knipa. Jag var i allafall lika snygg i håret som Mel Gibson var 1982. Jag knöt en ordentlig knut om min knallrosa morgonrock och drog på mig mina nitstövlar. Hade dem stora modebloggarna sett mig hade dem satt sina goodiebags i halsen och dött. Vi skonar dem från det denna gång.

Stackars sopgubbar. Ut ur dörren kommer en hissig svensk i en obegripligt outfit. Likt Superman greppade jag soptunnan och nästan lyfte den upp för trapporna och kastade den framför ögonen på sopgubbarna. Dem var två stycken, en äldre och en yngre. Den äldre skrattade och den yngre såg sur ut. Min soptunna var den sista dem tömde innan dem åkte vidare. Lyckligt slut på en skrämmande historia.

Helgen med syster yster var fantastisk. På lördagen gick vi runt i flera timmar och på kvällen hade vi en liten middag med grannen Clara. Tom erkänner i efterhand att han trodde att han var i paradiset. I själva verket hade han 3 svenska damer i sitt vardagsrum.

Måste även tillägga att jag utan avsikt väckte Jessica på lördagsmorgonen när jag helt oskyldigt satte mig i soffan för att avnjuta bottenskrapet från fredagens godis. Omedvetet väckte jag henne endast genom smaskning. Hon blev inte så imponerad, förstår inte varför.



Jessica höll en fotokurs uppe på Fløyen för oss blåbär. Gick fint. Är numera expert.



Mina puddingar 300-nånting meter över havet. Släng dig i väggen Mount Everest.

Ut på tur, aldrig sur!

Första dejten

I lördags var jag och Tom på vår första date. Och det var den bästa daten jag har varit på, hitills. Jag tror att vi båda var lite nervösa. Blev i snitt cirka 20 klädbyten per person. Vi skulle tagit en bild men det var viktigare att fixa håret.

Det bästa med att gå på en första dejt när man har bott ihop nästan 3 månader är att man förhoppningsvis känner varandra och slipper den jobbiga tystnaden som kan uppstå. Och man kan prata om framtiden och verkligen mena det. Efter 2 glas vin var jag ganska självsäker också och lovade ett frieri framöver.

Maten var fantastisk även den. Tom åt den absolut fulaste fisken du kan hitta, breiflabb heter den på norska. Vet inte vad han heter på svenska. Kan hända att den är för ful för att förtjäna ett namn. Den ser ut som en fisk som en gång var stor och snygg tills den dagen då den fastnade i en båtmotor och fick alla kroppsdelar ommöblerade. Men god var han! Herregud. Min med. Den jag åt heter kveite, och eftersom det enda jag är bra på när det kommer till fiskar är att äta dem så vet jag inte det svenska namnet på denne heller. Det serverades med risotto gjord på matvete med musslor i.

Till efterrätt åt vi citronsorbet från fylket som ligger precis norröver. Ekologisk och fantastisk skulle den tydligen vara. Och det var den. Detta tillsammans med en liten chokladbakelse.
Med ett leende som gick från öra till öra traskade vi vidare till ett uteställe där vi slöt upp med vänner och en del familjemedlemmar.

Klockan fem kom man i säng och igår var jag inte särskillt kaxig. Efter att ha legat på soffan hela dagen tog jag en promenad ut på balkongen för att sen återgå till ryggläge i soffan.. Som vanligt alltså.


Ful firre


(Update: Kveite är detsamma som hälleflundra och breiflabb är detsamma som marulk:)

Alltså jag vet inte.


Dessa kläder som dagens ungdomar går klädda i. "OnePiece-JumpIn".

Jag borde verkligen sluta klaga MEN vad gick fel? Jag såg en tjej idag iklädd en sån här idag och hon skulle inte gå till brevlådan för att hämta posten utan detta var mitt på ljusa dagen på allmän plats. Jag saktade in för att få mer tid att stirra. Hade hon så pass bråttom i morse att hon inte hann ta av sig pyjamasen eller var hon helt enkelt en jättebebis runtvandrandes i en sparkdräkt?

Jag funderar fortfarande.

Bäääh

Igår visade jag Tom en bit svensk kultur. Sällskapsresan 2 med andra ord. All snö i filmen förde tankarna till jul, så vi började givetvis prata om det. Tom ska fira sin första jul ifrån sin norska familj för att istället fira den med sin svenska. Tydligen skiljer sig firandet lite. Jag förklarade att köttbullar är mycket viktigt på julbordet.

Tom förstod inte vad det var som var så festligt med köttbullar. Köttbullar skriker ju fest menar jag. Sen gick vi över till nästa maträtt, Janssons frestelse. Jag vet inte om jag gjorde en rättvis förklaring men jag sa att det var som potatisgratäng med ansjovis. Och då trilla poletten ner för mig. Jag hörde hur konstig det lät. Vad är det vi äter egentligen? Ansjovisen är ju för övrigt en konstig fisk. Inte särskilt rolig och vatten ger mer tuggmotstånd.

Jag redogjorde även hur man äter pepparkakor på bästa sätt, nämligen med mögelost. Tom blev grön i ansiktet så vi började istället prata om det norska julbordet. Där har dem inte en buffé som vi har utan man äter Pinnekött (revben från lamm, kött på pinne). Det låter rätt gott men det krävs tydligen lite tålamod för att tillaga detta.



Till 15 liter saltlag behövs 2,5 kg salt. Det finns en risk att man blir törstig när man äter pinnekött. Man ska lägga det lilla lammet i saltlaget i cirka 2-3 dygn, sen hänga upp det på en torklina i lika många dygn. Sen när lammet äntligen torkat ska man blöta ner det igen. Typiskt norrmän. Där ska lammet simma runt under natten.

Sen ska man koka lammet tillsammans med skalade björkpinnar. Jo då, ni läste rätt. När lammet och trädet kokat klart efter 2,5 timmar ska det in i ugnen på högsta värme i endast 5 minuter. Vid det laget har man blivit så van med det tidskrävande lammet att man lätt kan glömma bort tiden. Då kan man bränna köttet och får börja om.
Så om du planerar att servera pinnekött på julafton, se till att börja tillagningen i tid. Ungefär i september.

Länge leve köttbullarna. Tar en timme och är hur gott som helst.

En liten lektion i hemkunskap

Nu ska jag skriva om något som är otroligt populärt hos unga män, och det handlar inte om Megan Fox. Utan nämligen om Ungkarlsmat. På senare tid har jag tyvärr börjat se charmen med det. Det går snabbt och maten tilllagar i stort sett sig själv. Vad klassas då som Ungkarlsmat undrar ni. Här kommer ett par riktlinjer:

1. Ungkarlsmat säljs alltid fryst, även om den innehåller till exempel kokt pasta. Då har tillverkarna kokat det som kokas skall och sen fryst ner det. Allt för att Ungkaren ska slippa böka med kastruller, vatten och eventuellt salt.

2. Ungkarlsmaten innehåller inga näringsämnen men däremot en mängd färgämnen. Detta för att man ska tro att det är lika färgglad, kul och lika nyttig som hemlagad mat.

3. Äger du en micro så behöver du lägga ner ytterst lite energi för att få maten tillagad. Äkta Ungkarlsmat tillagar ofta sig själv. Ditt jobb är att ställa in tiden på micron och sedan ställa maten på bordet. Men vi alla vet ju att en riktig Ungkarl äter framför TV:n.

4. Ungkarlspizzan är det ultimata eftersom när du har tinat upp den i ugnen, kan du använda kartongen som tallrik och därmed slippa onödig och tidskrävande disk.

Spel

Om kvällarna händer det att vi spelar spel. Förut spelade vi tv-spel där vi var ett team som skulle döda ailiens. Vi tog det hela väldigt seriöst och vi båda hoppade som två små tjejer som just fått se en skymt av Justin Bieber varje gång vi tog oss vidare till nästa nivå. Men dem lyckliga dagarna tog slut då vi helt plötsligt klarat hela spelet.

Vi fick därför backa ett par år i utvecklingen och gå över till brädspel.

Vi har ett pågående krig här. Vi spelar evighetsspelet Risk som går ut på att erövra världen. Sverige leder i skrivande stund och Norge har tagit en time out för att lägga upp någon slags strategi. Time outen har varat i cirka en vecka. Meningslöst menar jag.
Tom är sur och kallar Risk för ett "skitspel". Själv sitter jag och skriver på vinnarlåten.

Hassan i p3

Första gången jag skulle förklara för Tom vad Hassan är för något gick det sådär. Han sa "Aha, artisten?". Han trodde jag pratade om Salem al Fakir, namnen påminde tydligen så mycket om varandra.

Jag vet inte om Hassan egentligen är så kul som vissa, till exempel jag, tycker. Jag tycker att det är dödskul. Det här är humor när den är som bäst. Och alla dessa människor dem ringer till, nästan alla har ju något slags servicejobb och dem ska ha kredd för sin kundservice. Jag har lyssnat så mycket på det att jag börjar lägga märke till småsaker såsom bortklippta felsägningar. Men det är lika kul varje gång.

Det är svårt att kora den bästa busringningen men "Elshock" ligger bra till just nu. Lyssna och njut!

">

">

">

Saab 900

Jag var med om rätt så udda händelse idag. Jag hjälpte en kund på jobbet med att teckna upp ett kök och det var inte vilken kund som helst, nej nej. Denna kund bar en parfym som doftade precis, exakt på pricken som den Saab 900 som mina föräldrar hade när jag var liten. Invändigt alltså, hon luktade inte bensin.

Helt plötsigt fick jag upp bilder i huvudet på "Gamla Bettan". Hon var en svart pärla med beige interiör som var av något slags plysh-material. Tyget på nackstödet på förarsidan var helt stelt av hårgelé. Detta efter att någon (pappa?) upprepade gånger inte tagit hänsyn till hårgeléns torkningstid utan istället lutat sig nöjt bakåt i sätet.

En gång lossnade avgasröret på motorvägen. Jag trodde vi skulle dö. Jag grät krokodiltårar medans dem vuxna försökte binda upp röret med olika rep dem fyndat fram i bagageluckan. För att repen skulle hålla upp avgasröret så var dem tvungna att vara fastklämda mellan bakdörrarna. Man fick absolut inte öppna dörrarna innan vi nått destinationen.

En annan gång jag grät i tron att liemannen skulle komma och hämta oss var när vi var i Danmark. Mor och far tyckte det var en fantastiskt kul idé att köra på sanddynorna vid vattnet. Jessica tyckte också att det var kul. Jag var den enda som insåg att vi utsatte oss sjävla för livsfara.



Gamla Bettan bjöd ofta på underhållande musik. Mamma ägde ett mixtape (ett knastrigt gammalt kassetband) som endast innehöll hits från 70-talet. Bland annat "You Sexy Ting" med Hot Chocolate och "Stayin' Alive" med Bee Gees. Och eftersom hon inte alltid ville lyssna på mina Bamse-kasett så lyssnade vi oftast på hennes mixtape. Till slut blev det, även bland barnen, ett väldigt omtyckt kasettband.

Men jag blev väldigt ofta illamående av att åka i Saaben. Det var med en regel än ett undantag att vi fick stanna på Södertäljevägen för att jag var tvungen att kasta upp. Jag minns att jag spydde i dem vita, avlånga spypåsarna som alltid fanns nära till hands. Till slut blev jag illamående av bara lukten av Gamla Bettan. Därför höll jag på att spy på jobbet idag. Hur kan en kvinna bära en parfym som luktar som vår gamla Saab? Jag var tvungen att vid flera tillfällen "fixa några grejer" för att egentligen smita undan och hyperventilera bakom bokhyllan Billy.

Ändå är jag glad att jag fick tillfälle att drömma mig bort till Gamla Bettans tid.

Sne kroppsform

Jag och min granne Clara (från Jönköping!) var ute på byn i lördags. Det var 3 dagar sen och jag har fortfarande träningsvärk i höger lår. Nu har jag funderat på vad jag egentligen gjorde för att få mitt livs mest långdragna träningsvärk. Inte nog med det, jag fick även konstiga smärtor i höger ryggfilé idag på jobbet. Så min kroppshållning såg ut som en vinkelhake, hela högersidan kröp ihop likt en ostbåge. Skitsnyggt.

Vi dansade hur som helst bugg i lördags och jag tror att det är därför jag har legat på soffan i två dagar. Jag är för gammal för att dansa. Och jag är verkligen för gammal för att dansa bugg. Då är ju frågan varför jag inte har ont i vänster lår. Eftersom minnet inte är glasklart så undrar jag om jag buggade på ett ben? Dvs högerbenet. Det var ingen lugn och följsam dans utan det var verkligen klackarna i taket. Det var en kille som var snabbare än Michael Jackson i benen som förde dansen. Både jag och Clara ställde glatt upp som danspartners och vi båda flög upp och ner i taket, fram och tillbaka. Efteråt kändes det som någon tryckt in en i tvättmaskinen, satt centrifugen på 1600 varv och sen hängt upp en på en tvättlina.

I framtiden kommer jag bara dansa tryckare.

Tillbaka

Eftersom jag har jobbat (läs: jobbat så mycket att jag har flyttat in på sängavdelingen på IKEA) så har bloggen blivit lidande. Jag har faktiskt dåligt samvete för det. Känns om mitt barn som jag inte har matat på en vecka. Är rädd att Socialen ringer på dörren snart för att hämta min blogg.

Sen har ju hela lägenheten varit uppochnedvänd så vi har i princip bott på en yta stor som en skokartong. Tillsammans med en man från Litauen som inte förstod ett ord. Skulle man kommunisera fick leka Gäster Med Gester och knappt då förstod han. Förutom "coffee" då, det kunde han stava baklänges. Men bra blev det. Riktigt bra. Bilder kommer!

Paraplyet har vuxit fast i min hand

Jag har i 20,5 år blivit bortskämd. Det är ju ingen nyhet direkt. Men jag har under dessa år blivit bortskämd med svensk sommar. Jag ska aldrig mer klaga på det svenska klimatet när då det har regnat tre dagar på rad. Bortsett från den här svenska sommaren som har varit onormal.

Bergen har en luftfuktighet på ungefär 3000% och utan att ljuga så har det regnat varje dag i över tre veckor. Jag har alltså inte sett solen på tre veckor. Att ha torra strumpor är en lyx, så på morgonkvisten när dem glider på fötterna så ägnar jag ett par minuter bara åt att njuta. Sen går jag till köket och gör frukost men kastar då och då en blick på mina torra strumpor och ler. Dem ler tillbaka och vi har en fantastisk stund tillsammans. Sen går man ut ur huset och då är det kört.

Idag hittade jag en kul fynd som fick mig att inse hur sjukt mycket det regnar här. Påväg till bussen finns det litet berg som det alltid rinner vatten ifrån, som sedan rinner ner på trottoaren och så vidare.. MEN. På trottoaren samlar sig gärna vattnet och bildar en stor vattenpöl som man helst skulle behöva ro över, och i den här vattenpölen växer det sjögräs. På trottoaren. Bergen kommun skulle utan några som helst problem kunna antälla olika sjödjur. Till exempel sälar som bussförare.
Dem skulle inte ens märka att dem var på land.

Sverigetestet

Min käre far och hans vackra Jeanette gifte sig i lördags i Stockholms Stadshus. (Jag har sagt det ungefär 1000 gånger nu men jag säger det igen) Jag är så otroligt glad för er skull! Grattis igen.

Vi har ett gäng sköna letter som är här och härjar runt i vardagsrummet. Dem är inte där av en slump utan dem är där för att renovera lite. Hursomhelst, det medför att jag inte vågar röra mig i alla rum utan traskar endast omkring på sovrummet. Det medför i sin tur att jag slösurfar något extremt. Nu till poängen. Jag hittade ett Sverige-test på DN.se som jag i min tristess genomförde. Jag satt och fantiserade om hur jag skulle kamma hem full pott och sedan sitta och skåla champagne med mig själv. Men icke. Jag fick 3 poäng av 13. Besvikelsen var total och jag var tvungen att rota fram mitt pass för att kolla vad det egentligen stod under "Nationalitet". Sov jag på geografilektionerna? Eller la jag all min koncentration på att vika pappersplan?

Det blir värre gott folk: Tom gjorde testet och fick 4 poäng. Stämningen blev tryckt efter det kan jag säga.


För den som är sugen på att testa sina kunskaper om Sverige:
http://www.dn.se/nyheter/fragesport/dn-test-sverige-1.1139760

Tacksamhet och kärlek

Det är på hög tid att jag skriver lite om tacksamhet och kärlek. Om min hjärnmassa fungerar som den ska så tror jag är att det är exakt 5 år sen idag som jag och Tom träffades för första gången. Och jag är så glad för det att det inte går att beskriva. Historien om oss är lång och jag funderar på att sälja den till Lasse Hallström. Han hade älskat den.

Det jag vill komma fram till är att jag är så glad och lycklig att jag varje dag måste nypa mig i armen. Nu har jag varit i Norge i 5 veckor och det är lite för bra för att vara sant. Det "enda" jag saknar är min underbara och stora familj och mina vänner. Men jag vet ju att vi kommer att ses om inte allt för lång tid.

Jag så glad att jag har världens bästa familj som är så förstående när det gäller allt. Utan en spark i röven från er hade jag nog inte vågat flytta. Men tänk så bra det blev. Trots att det är så många jag saknar så är det här den plats jag vill vara på. Jag har aldrig mått så bra som jag gör när jag är med Tom. Så tack.

Älskar er alla så mycket.

Nu ska jag snyta mig, torka tårarna och gå till jobbet. Puss!

Den svenska frisyren

Som dem flesta vet så har jag lagt saxen på hyllan, med undantag för vänner och familj. Ikväll var Tom näste man på tur och jag blev rätt nöjd faktiskt. Jag har tappat en del sen jag slutatde frisera så när jag väl är nöjd är jag egentligen extra nöjd.

När jag var klar gick Tom och stirrade på sig själv i spegeln tills han bröt tystnaden och sa "det ser väldigt svenskt ut".

Jahaja. Är det bra eller dåligt när det kommer från en norrman? Sen blev det tyst igen i ett par sekunder tills han fyllde i med "men jag gillar det". Det var faktisk det en väldigt svensk frisyr. Och jag har aldrig tänkt på det innan. Jag skulle kalla frisyren Välfriserad och i Sverige (eller Stockholm) är den väldigt vanlig. I Stockholm bär dem flesta frisyren Välfriserad, framförallt grabbarna på Söder.

Utan att ens tänka på det har jag försvenskat min norska sambo. Han har nu blivit någon slags korsning mellan svensk och norsk. En man i lusekofta med svensk frisyr, men han gillar det.

Typsnittsgudarna hörde min bön

Nämen! Det blev inte Times New Roman när man väl publicerade inlägget. Vilken trevlig överraskning!

Jogging är en konst

Hade tänkt att skriva lite igår men jag var sur. Sur på att jag har fått ett norskt personnummer som inte fungerar och då kan jag varken skaffa mig ett litet mobilabonnemang eller bankkort. Plus att mitt kort som jag har nu inte fungerar överallt, så då måste man stå i kassa och dö av skam och sen diskret tassa därifrån och lägga tillbaka sakerna på som plats. Hur som helst så var jag sur, och då försvinner inspirationen lika snabbt som huvuden försvinner i Hamnvik.

Och på tal om det, vad är det för mordvåg som sköljer över Nynäs? Det är ju alltid kul när det händer något men verkar det ha gått till överdrift. Han som hittades mördad i "centrala Nynäshamn" måste ju hittats i ICA-huset. Någon som vet?

Det är förövrigt något fel här med hemsidan, det är därför jag använder det typsnittet jag har blivit allergisk mot effter många år i skolbänken. Times New Roman är det bästa en lärare vet. Strunta i äpplet, ge dem en dikt skrivet i Times istället, och glöm för guds skull inte att det ska vara storlek 14 på rubrik och 12 på texten. Gjorde man det fel blev det ett jävla liv.

Igår gav jag mig ut för att jogga för ungefär tredje gången i mitt snart 21-åriga liv. Att det ska vara så svårt att jogga utan att det ser ut som man springer för livet. Det är precis så jag gör. Springer som om jag vore jagad av något farligt. Typ "saken" som satt fast i vårat avlopp. Efter 3 minuter av extremt intensivt löpande är jag givetvis helt slut och får dra mig upp för backen längs staketet på höger sida. När jag väl är hemma ligger jag på golvet i minst 10 minuter och kippar efter luft likt en fisk som har blivit slängd på land. Jag vet ju att jag har generna för att kunna springa som Usain Bolt (nästan), det gäller bara att hitta balansen.

Att tillaga lasagne..

Av tidigare erfarenheter och misslyckanden har jag lärt mig att man alltid ska göra mer bechamelsås än vad som står i receptet. Annars blir den torr och trist. Självförtroendet var väl lite för bra och därför användes receptet ytterst lite.

Efter att ha hällt på bechamelsåsen blev vi båda misstänksamma. Lasagnen var inte längre en lasange utan 'Bechamelsås med spår av lasagneplator och kycklingfärs'. Efter att ha tagit en liten nogare titt på receptet stod det "Till 10-12 personer". Bingo. Eftersom jag hade gjort extra b-sås så fick middagen fick ätas i soppskålar med sked.

Garfeild hade blivit missnöjd

Sömnproblem

Äntligen är det helg efter fem dagars jobb. Jag har somnat tidigt varje kväll så nu när jag är pigg och vaken ligger Tom och sover. Vi brukar hinna hejja på varandra i hallen när vi byter sovskift. Man ska vara glad för det lilla.

Vi har ett par djur här i området som utmärker sig. För det första har vi ett par katter som alltid hamnar i slagsmål, helst ska det vara på natten. Men dem verkar ju gilla det eftersom dem fightas varje natt. Kul för dem.

Sen har vi en koloni med fåglar som bor i ett träd cirka fem meter från sovrumsfönstret. Dem gillar att surra, runt kl 4-5 är de jävligt pratglada. Ibland kan dem även ta sig an något som för dem är "skönsång". Det är inga söta små fina fåglar som kvittrar i gryningen, snarare 15 kråkor som sitter och svallrar uppradade på en gren.

Nu har jag börjat fundera på hur jag ska få Fight Club-katterna att bli intresserade av fåglarna, det är ju helt klart en win win situation. Katterna blir kompisar, jag får sova, kråkorna är för dumma för att förstå någonting ändå så det är lika bra att dem blir leksaker istället.

Nä nu ska jag kolla lite på Ernst på 4an, han ska göra en "fluffig och skön omelett".

Don't smoke

Det var en spänd och dyster stämning idag på jobbet. Folk stod och grät i korridorerna. En vän som varit med sen starten av IKEA här i Bergen kastade idag in handduken och tackade för sig.

Rökrummet.

6 kvm inglasat rum med gula tapeter efter år av intensiv rökning. Hur återanvänder man ytor som tidigare varit rökrum? Man lär ju kunna spränga bort rummet och stanken sitter fortfarande kvar.

Jag trodde det var ett skämt när jag fick höra att det fanns ett rökrum. Skulle det vara i Sverige så skulle det uppstå demonstrationer och uppror utanför rökrummet. Det finns ju till och med tobaksfria arbetsplatser där du inte ens smygröka bakom Seven Eleven. Och snus är ju bara att glömma.

Vad skulle hända om man en dag vaknade och insåg att man för dagen är lite wild and crazy och gick till jobbet och tog en Ettan Portion i kollegors närvaro?

Mail-inboxen full av hotbrev på 10 minuter?

Lappar på ryggen med texten "Förädare" på?

Hoppas att någon därute har testat gränserna.

Press stop

Aftonbladet har gjort min dag.

På hemsidan visas en artikel om att Mats Alm har släppts fri. Qué? Vart är världen påväg? Hoppas han än en gång försvinner och tänder eld på sig själv igen.

Bläddrar man ner lite så kommer man till nästa världsnyhet:

"Syskonbråk i Ace of Bace"

Tillbaka till verkligheten

Efter en kanske lite för kort semester är jag tillbaka. Tur att man trivs på jobbet i alla fall. Varje dag är som EM i språk. Eftersom jag fortfarande håller på att bli upplärd så svansar jag efter mina kollegor. En av dem är dansk. Detta ökar risken för kortslutning i hjärnan.

Fråga på norska, svar på danska, ett försök till att översätta görs på svenska. Tur att ingen hör vad jag tänker. Idag pratade jag att jag med någon som jag tror pratade norsk-finska, det tog priset kan jag säga. Finlands-svenska är fult, Finlands-norska är obeskrivligt fult.

Sen när det dyker upp en svensk, blir man alldeles till sig. Eller i alla fall jag. Som idag när det kom fram en medarbetare från en annan avdelning och frågade mig någonting. Jag sket i att svara för jag blev så glad att han var svensk. Smilet gick från början till slutet av köksavdelningen. Han var inte lika imponerad och han kan eventuellt fått uppfattningen att jag inte har alla hästar i hagen.

Språket som rutinerade svenskar pratar här är "Svorska", som svenska fast du byter ut en del ord till norska. "Behöver" blir trenger, "konstig" blir rar till exempel. Detta för att undvika missförstånd. "Du är så fantastiskt rar" får liksom en annan innebörd här.

Nu till saken. Förra veckan träffade jag en svensk på jobbet som jag surra lite med, och han pratade Svorska. Grejen var att han pratade det även med mig och jag tyckte att han var urlöjlig med stort U. I morse när jag satt på bussen klappade jag mig själv på axeln och tänkte att "sån ska jag aldrig bli".

Tjena. Redan på bussen hem insåg jag att jag hade blivt "en sån där", dags att starta en stödgrupp kanske?

Namnlöst inlägg på grund av extrem trötthet

Rörmockaren är här nu. Jag såg var som bodde i avloppet.. det såg ut som ett djur.

I morse kändes det att man levde när klockan ringde kl. 05.50. Men det är väldigt skönt att jobba igen. Fast i morgonkväll går jag på semester! Välbehövd sådan efter 3 arbetsdagar.

Nu är jag så trött att jag inte kan hålla ögonen öppna. Natti!

Stockholm i helgen?

Bra flyt idag!

...ännu en olycka har inträffat, ingen kroppsskada dock. Däremot är det stop i avloppet, alltså totalstop. Blir till att duscha i fosterställning i diskhon framöver.

Nu är det läggdags bums innan någonting annat händer.

Puss och gonatt.

Ryssvärme

Jag kammar hem priset när det gäller dålig uppdatering tror jag. Men desto mer har jag att berätta nu. Våran Midsommar-som-blev-förskjuten-en-dag var ovanligt lugn, vi hade inte ens någon snaps. Plus att Tom "inte riktigt var i form" och blev snurrig efter ett glas mousserande. Vi var ett gäng som tillslut hamnade på Pingvingen där vi mest satt och hade det trevligt. Med andra ord mådde man som en gud i morse.

Idag var ryssvärmen här på besök, solen sken för första gången på flera dagar. "Vamos a la playa" tänkte jag.

Riktigt så blev det inte, vi stannade istället inne och städade. Tom lyckades få 4 sammanbrott under loppet av en halvtimme, allt för att slippa ta itu en gigantisk klädhög som jag har snubblat över minst fem gånger om dagen den senaste veckan. Men icke, jag agerade städ-Hitler och det gav resultat. Nu har jag däremot ett ganska dåligt samvete.

Under kvällens fotbollsmatch blev han skallad på ögat så nu ser han ut som Rocky. Ser rätt coolt ut idag, imorgon kommer det antagligen se mindre coolt ut. Efter lite glass och en kopp te så ökar antalet livstecken.

I morgon åker några av mina kära vänner hemma på festival, en av dem fyller dessutom år. Jag hoppas att ni får det fantastiskt kul, hälsa Jay-Z från mig.

(Jag vet att ni inte ska till Roskilde, men den här var så kul)

Halleluja

Ibland är fotboll underhållande, framförallt när f.d. regerande världsmästarna ligger på gräset och gråter. Vi har precis kollat klart matchen Slovakien-Italien och jag sitter och småfnissar, det kan bero på två saker:

1. Det är kul att se matcho-killar gråta.
2. Jag börjar bli salongsberusad.

Punkt 2 är följden av att jag var på Skatteetaten idag och klistrade på mina finaste hundögon och darrade på rösten. Planen fungerade och skattekortet kom rykandes varmt ut ur skrivaren. Med andra ord börjar jag jobba på måndag klockan 09:00! Man tackar och bockar.

I morgon är det midsommar i Sverige. Här ser folk ut som frågetecken när man nämner Midsommar. Sill och potatis är tydligen "fattigmannskost" och Små Grodorna kommer inte ens på tal. Eftersom jag är den enda som är ledig i morgon flyttas Midsommarafton fram en dag, vi kommer alltså att fira på lördag. "Katastrof" var det första jag tänkte, men det är helt okej för det betyder väl indirekt att vi flyttar 17 maj till den 18:e?

Glad Midsommar på er!

Alexander Rybak..

..är så dålig att han är kul. Och därmed förtjänar ett inlägg. Så fort Rybak dyker upp på tv:n så hinner man inom loppet av 3 millisekunder trycka händerna mot öronen och vrida huvudet 180 grader som om man väntade på att en granat skulle detonera. Eventuella nackskador kan uppstå men det är helt okej, sålänge man slipper se och höra.

Nu till det roliga.

Han skulle tydligen ha varit med på Lotta på Liseberg igår, men enligt svensk media så har han fått "en influensa som satt sig på stämbanden". Norska VG har lagt upp en klipp som visar hur det egentligen ligger till. På genrepet på Liseberg börjar han spela "Fairytale" men avbryter snabbt av att en sträng går av eller något. Sen blir han skogstokigt och slår sönder fiolen. Jag skrattar högt varje gång jag ser detta. Han kunde alltså inte uppträda igår eftersom fiolen han skulle spelat på nu används som bränsle för att värma upp sockervaddsmaskinen på Liseberg.

http://www.vg.no/musikk/artikkel.php?artid=10009273

Fjällvandring

Jag tjatar mycket om utsikter och miljöer hit och dit men det är bara för att det är helt enastående här. Här ser man hela byn från vardagsrummet och på andra sidan, från sovrummet, har du ett fjäll.

Så igår när jag vaknade och insåg att det var sol ute tjatade jag upp norrmannen och vi begav oss ut. Ivern blev totalt slaktad av min usla kondition. Men mina lungor fick lite astmamedicin som plåster på såren och sen började dem fungera igen.

Idag var jag och hetsa personalen på Skatteetaten lite. Verkar som dem har kafferast hela tiden där. Jag har i allafall fått ett så kallat D-nummer nu, ett slags provisoriskt personnummer. Skattekortet visste dem inte vart det var, kanske har dem använt det som fikabröd.

Allt är i allafall godkänt, och förhoppningsvis räcker D-nummret för att jag ska få börja på IKEA. Hurra!

Ta hand om varandra, puss och kram!

Omröstning!

Vi har tagit en paus från VM och övergått till firandet av kronprinsessparet. Nu är det konserten på SVT som gäller, och jag passar på att skriva medans Marlena Erman sjunger eftersom hon är.. som hon är. Bäst hittills är Lisa Nilsson med Utan Dina Andetag, oj så jag grät.

I morgon ska jag följa bröllopet slaviskt. Det har fallit sig in naturligt att intressera sig mer för det som är aktuellt i hemlandet. Jag kollar till exempel på nyheterna minst fem gånger om dagen, börjar bli en lätt besatthet att höra Bengt Magnussons ljuva stämma.

I övrigt har det väl inte skett så jättemycket. Vi är på jakt efter en tapet till vardagsrummet, det är ett stort steg i ett förhållande - att leta tapet tillsammans. Och det är svårt. Jag är inte direkt en naturbegåvning när det kommer till inredning, Tom är mycket bättre på det.

Vi tog hjälp av http://www.maleributiken.se/ och valde ut ett gäng olika favoriter, utan att titta på vad den andre hade valt. Det gick sådär. Vi hade alltså inte valt en enda likadan tapet. Förhoppningsvis bryter krig inte ut mellan nationerna på grund av detta.

Rösta gärna om ni vill!

Tapeten ska endast vara på en fondvägg, resten av väggarna kommer antagligen bli vita.

Toms val

Mitt val

Hawaiian Tropic Spf 0

Testat att ligga i solen fyra timmar insmord i kokosolja? Inte? Gör inte det.

Jag kände mig lite blek igår och gick All In. Tack och lov har hummer-looken dämpat sig lite men jag är stel som ett torrt gammalt träd.

Ikväll ska jag på bio, för första gången sen jag kom hit ska jag vistas i ett kvinnligt sällskap. No men allowed. Det är mest det jag ser fram emot, inte bion i sig (jag vet redan i förväg att filmen tillhör kategorin "Sämre") som är Sex and The City 2.

Varför gör man en uppföljare på en serie, och sen en uppföljare på uppföljaren?

Och så sist men inte minst så kommer jag till Estocolmo den 30 juni och så som det ser ut nu så följer Tom med. Så då undrar jag/vi vad min käre far och fina Jeanette gör den lördagen, den 3 juli alltså?

Bergen genom kameralinsen

Idag har jag gått uppskattningsvis 10 mil. Eller det känns som det just nu för jag misstänker att jag aldrig kommer kunna resa mig ur soffan igen.

Jag tog kameran under armen och knallade ner mot byn. Jag har likt japanerna på turistbussen fotat det som för ögat är intressant.

Väl utanför ytterdörren svängde jag åt vänster och gick cirka 100 meter. Från den platsen är utsikten magisk. Såhär ser bostadsområdena ut i stort sett överallt. Det är en fantastisk träning att bara ta sig hemåt eftersom det alltid är uppförsbacke och det gäller att inte glömma handbromsen när man har parkerat.

Husen i mitten på nästa bild är alltså Bryggen, Bergens face utåt. Det är även den äldsta delen av staden (enligt Wikipedia) och det bästa turisterna vet.

Close-up på Bryggen. Såhär rakt blir det när norrmännen tar sig an arkitektur.

Sen kom solen fram så då var jag tvungen att sola lite och inhandla glass. Då fick Tom ta över kameran.

Det finns otroligt mycket kul och vacker gatukonst här, man blir lika glad varje gång man ser något. Detta är dagens favorit!

Bröllopschokladen

Istället för att sätta pengar på vem som vinner fotbollsmatchen så kom vi på en lite smartare lösning, dock inte lika kul kanske. Förlorar USA så ska jag skura duschen, förlorar England ska Tom skura toaletten tills den skiner så pass mycket att man måste ha solglasögon när man går in på badrummet.

Det blev ju dessvärre oavgjort, vilket innebar att båda måste utföra sin uppgift. Satan vad jag har gnuggat men oj vilken skillnad. Jag som trodde att kaklet redan var vitt, så var alltså inte fallet.

Sen så måste jag tipsa alla i världen om The Wedding Chocolate, det är alltså Guds gåva till människan. Bättre choklad och smakkombinationer får man leta efter. Så såhär lyder den viktigaste frågan i mitt liv just nu: Kommer dem sälja denna choklad när bröllopet är över? Viktigaste frågan efter det lyder: Kommer chokladen säljas när jag kommer tillbaka? D.v.s. i månadsskiftet. Är svaret ja så kommer jag bli väldigt glad.

Och just det, vi beställde IP-telefoni igår, men det skulle ta ca tre veckor. Det var ju lite trist men det kanske man skulle räknat med. Desto fler samtal får jag ringa när den väl är på plats!

Puss och kram på er

Första och kanske sista besöket på Vinmonopolet

Idag mötte jag upp Toms bror André för att gå på äventyr var det tänkt, men istället satte vi oss i hamnen och drack öl. Det var helt okej det med ;) Sen ville jag se Vinmonopolet (Systembolaget), mest för att jag har hört att det är sjuka priser på sprit här. Och så var det, minst sagt. Chansen att jag blir nykterist har aldrig varit så stor som den är nu. Ett litet exempel: 50cl starköl 40 NOK (=50 SEK). Funderar fortfarande på om det betyder att alla alkolister i Norge är rika..

Sen så begav vi oss hem till brödernas föräldrar för att fira mamman i familjen, Bente. Det var väldigt trevligt, men jag blir lätt slut i huvudet när jag försöker koncentrera mig på vad alla säger. Eller det är snarare omöjligt att förstå vad alla säger. Får jag en fråga utan att ha hängt med i konversationen svarar jag ungefär 2 minuter senare när jag har listat ut vad frågan egentligen var. Men jag jobbar på det.

Imorgon blir det en hejdundrande fest eftersom VM drar igång. Som jag har längtat.............

Hoppas att allt är bra med er där hemma, på lördag ska vi ta tag i Ip-telefonprojektet så då kommer telefonerna gå varma hos er.

Grattis!

Det gick fint på Skatteetaten kan jag meddela. Får mitt skattekort om 1-2 veckor, sen är det bara att sätta igång att knega. Men jag måste tillbaka dit och fylla i en "Invandra till Norge"-blankett om ett par veckor, hade tänkt att fortsätta vara folkbokförd i Sverige men det verkar bara krångligt.

Världens STÖRSTA grattispuss till kära JG som vann budgivningen på en lägenhet i Hammarby!

Tjuuhuu!

Vill du ha en kisse i inflyttningspresent?

Det går bra nu

Har en del news. Jag somnade så tidigt igår så det blev inget inlägg, var lätt sliten och dagen var lång. För det första gick jag ju givetvis fel när jag skulle till bussen, fick instruktioner att gå till höger så av någon anledning gick jag till vänster. Men jag hann med bussen ändå.

På IKEA var det trevligt, först träffade jag en svensk tjej som jobbade där så vi surrade lite.

På intervjun var dem 2 stycken väldigt trevliga tjejer som ställde frågorna och allt var väldigt avslappnat och bra. Dem sa att dem skulle höra av sig senast fredag men dem hörde av sig via mail efter någon timme bara. Det går tydligen inte att ringa till mitt svenska nummer (jag kan inte ringa från det heller) så jag kastade mig på Toms lur när han kom hem.

Dem sa i allafall att om jag fixar mitt skattekort snabbt så får jag jobbet! Kalasbra. Så nu är det bara att hoppas på att dem på Skatteetaten inte är ett gäng tröttmössor. Jag ska dit snart och smöra upp dem.

Sen så fick jag B på min senaste tenta också. Så nu finns det massor att fira.

Hur är det hemma i Sverige?

Framme

Då var man framme! Resan gick som en dans trots 50 kilo packning, jag behövde bara skämmas några få gånger då jag snubblade på bagaget. Men det var det värt för oj så fantastiskt det är att vara tillbaka. Gårdagen innehöll blandade känslor, det var sorgligt att lämna familj och vänner men samtidigt så roligt att ge sig ut på lite äventyr. Stackars tjejen som satt bredvid mig på planet, hon måste trott att det var något ordentligt fel med mig eftersom jag ena stunden fnissade och andra stunden grät lite.

Men i det stora hela känns det jättebra. Tom hade en överraskning som han absolut inte ville avslöja trots olika mutor, jag skulle alltså få se det med egna ögon när jag kom hit. Han har fixat i ordning badrummet (som redan var jättefint innan) så nu är det 5-stjärningt där inne. Så blev man ju ytterligare lite känslig p.g.a. det.

Snart ska jag ju på arbetsintervju på IKEA. Förhoppningsvis gör jag inte bort mig med att säga "ursäkta, vad sa du nu?" varannan mening. Jag har i alla fall fått en lektion i hur man åker buss här i Norge (och komma dit man ska), trodde jag kunde det som rinnade vatten men icke. Har dock lite framförhållning (ja mamma, det är faktiskt möjligt) så det finns tid för misstag, till exempel sätta sig på en buss som går i fel riktning.

Tydligen så går det inte att kommentera inläggen men jag ska försöka fixa det snarast!

Räknar med att detta kommer att ske idag.

Att packa

I morgon bär det av till Bergen och jag börjar bli nervös. Packningen är rätt svår att slutföra eftersom jag hela tiden hittar en massa onödiga saker som åker ner i väskan. Har liksom fått hindra mig själv när jag står där med ett våffeljärn i ena handen och skidbyxor i den andra. Det där med att prioritera är tydligen inte min grej, sen så vet man ju inte hur det blir-kanske sitter jag och ångrar mig bittert på våffeldagen. Får väl steka pannkakor då.

Å andra sidan ska det bli otroligt kul att flytta. Jag kör All In medans jag ändå håller på. Inte nog med att jag flyttar hemifrån för första gången, jag flyttar från Sverige och blir sambo. Har fått höra av flera att jag har IQ som en mås i och med att jag gör detta. Jag svarar: Ääääh.

Testar man inte får man inte veta.

Bild jag tog för ett par veckor sen. Såhär ska jag också ligga och jäsa, på obestämd tid.